domedagen.

I can't stand much more.


nu är skolan igång, och vi fick världens sämsta schema. jag hatar östlyckan, fyfan. och så heter det något så otroligt fult. förresten så hade dom målat om innuti skolan, såg förjävligt ut. iochförsig va vi bara i våran korridor, vi orkade inte kolla på skolan ens. fyfan. klart man gör allt för att fly från verkligheten. jag har lust att skolka redan imorgon. men vi ska ta skolkort, får dra efter det eller något. jag pallar inte. helvete, alla känslor bara snurrar runt i mig och alla tankar bara åker framochtillbaka. jag vet fan inte vad jag känner och jag vet fan inte vad jag tänker. ibland känner jag mig så jävla tom och ibland är jag bara så jävla full av känslor att jag skulle kunna spy. fuck this shit, ge mig något som tar mig långt härifrån. jag vet inte vart jag vill, och jag vet inte vart jag är påväg. jag bara går omkring i mitt mörker och försöker undvika att falla djupare. same shit, every day.


.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback