m a r t i n a

Du & Jag döden.


jag drömde om mia inatt. sötafina mia. jag drömde att jag träffade henne igen, att hon fortfarande levde, och att vi satt och snackade om mig som liten och hur hon och clara va, och hur mycket jag såg upp till dom.. och jag drömde att hon red igen, på sin vita fina häst.. men allt jag hade när jag vaknade var tårarna, fyfan. hur kan man sakna någon som säkert hade glömt mig ? som säkert inte kommer ihåg mig det minsta.. fuckit, jag saknar henne, hur dumt det än är. det gör så ont, och sen när jag hade vaknat och drömmen var borta, då tänkte jag på gammelmormor, och det gjorde ont ont ont.. jag kan inte beskriva det, helvete. jag kommer ihåg hennes ord så väl, sista gången spelas fortfarande upp i mitt huvud, dagligen. "martinamartinamartina, låt tårarna rinna, jag är redo för döden, jag älskar dig"  fyfanfyfanfyfan.



stilnoctbenzorohypnol. ta mig härifrån, nu.