m a r t i n a

det är en jakt efter lyckan, efter nästa rus. man vill döda alla känslor, leva utan dom. man vill inte känna, man vill bara vara. jakten fortsätter förevigt för lyckan rymmer och ruset går över. och allt man vill är att vara där igen. inget blir som första gången igen, men man letar efter det igen och igen och igen. man måste ha lyckan, man måste ha ruset. det är vad allt går ut på. dag ut och dag in. det är lyckan vi är på jakt efter. känslorna är allt man vill bort ifrån. dom gör för ont och man orkar inte känna. men vad man än gör så kommer dom tillbaka. jag är ledsen för allt, men alltför många gånger har lyckan rymt. ruset ska stanna förevigt och jag ska lära mig flyga. jag orkar inte ens leva, känslorna styr mig. humöret går uppochner, framochtillbaka. jag kan inte längre skilja på dröm och verklighet, allt är samma sak, allt flyter in till samma vardag, samma liv. jag ser ingen skillnad om jag inte har lyckan eller ruset. och när lyckan har rymt, som den alltid gör och när ruset har gått ur, då vill man försvinna, man vill skära bort alla känslor, alla minnen. man vill ha lyckan & ruset igen. man måste ha det. så är det. och när man sitter där och önskar död åt sig själv, då springer lyckan förbi samtidigt som man sakta men säkert skär nya sår. tillslut har man lyckan igen, i några sekunder, kanske några minuter. men det räcker för att döda känslorna ett tag. jag ska snart flyga på riktigt, snart, och då är lyckan min.


Vi kan le, men bara i sekunder
det är ett uttryck för känslor
och det är förbjudet
eller bli som gatorna, våren och vintern
- dom som går runt tills dom försvinner

HÅKANHELLSTRÖM <3