more than this.

jag hatar att tänka på framtiden. men jag vill heller inte ta en dag i taget, och jag vill verkligen inte leva i gårdagen. Men samtidigt hatar jag att allt jag gör kanske är bestämt ? det kanske är bestämt precis vilka ord jag ska skriva, precis vad som ska hända och precis vad man ska säga ?

allt kanske redan är klart och kan man då sluta leva, bara ge upp och ändå rinner hela livet på ? och kan man på något sätt lura framtiden och göra helt tvärtom ? finns det två olika slut, och hur man gör bestämmer vilket slut det blir ? tar man höger runt hörnet så slutar det med att man har allt man kan önska sig, eller om man istället gick rakt fram så missade man chansen till lycka ?

eller finns det en andra chans, om man gick förbi lyckan, kommer den tillbaka ? får man en andra chans till lycka, till skratt ? om man ångrar det man gjort, kommer det någonsin visa sig betyda något ? kanske ångrar man något som man sedan förstår att det bara var bra gjort ?

springer lyckan förbi bara vissa eller kan alla fånga den..? allt handlar om nästa steg, ska man gå rakt fram, ska man säga det man vill eller ska man ta chansen när man har den ? ingen vet, ingen kommer någonsin veta. har man väl fångat lyckan, stannar den inte alltid, och är det i så fall meningen ?

är det meningen att man ska gråta tårarna för det man har förlorat och sedan vinna lyckan tillbaka genom alla tårar ? är det bestämt att tårarna ska gråtas och hjärtan krossas för att ur askan kommer lyckan växa ? och hittar man någonsin fullständig lycka ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback