m a r t i n a

And your veins are open
numbness seeping through,
helping you to forget
this hopelessness inside you.



yes, det regnar, typsikt svensk sommar, typiskt typiskt typiskt. mitt tangentbord har börjat handikappa sig, eller så är det bara jag som inte orkar skriva tillräckligt bra, fast jag vet inte. I have no life. ska handla mat med clara sen, och sen ska vi äta maten också, mumsigt, not. men jag får offra mig, och på tal om det så börjar jag bli grymt hungrig nu, åt senast någon gång, kul att jag inte kommer ihåg det. jag tog en fräck bild förut, funderar på att ladda upp den och lägga in, så ni får se, för den var faktiskt rätt tuff. like you even want to care. ibland känns det ingenting alls, inte ens när dom skär av min hals. okey, nu kommer snart emma, vi ska ta en cigg och prata lite. trevligt att hon är hemma igen faktiskt, hon var borta så länge att man började liksom bli galen, man hade ingen att gå till lekplatsen med, men nu har jag det, fast nu är vi hos mig istället, eftersom det regnar. nu vet ni, efter som ni undrade.


ge mig arsenik.