m a r t i n a

jag tycker om varberg mer och mer. det är inte min drömstad, men den funkar i tre år.
och kanske lite till, who knows. ibland fattar jag inte att det är sant, att jag verkligen har flyttat från alingsås.
det känns sjukt, sjukt att jag bara kommer hit ibland och hälsar på. det känns jävligt bra.
och ärligt talat, jag saknar inte alingsås det minsta. inte någonstans. jag saknar bara vissa,
vissa människor. and I think you know who you are. det känns så skönt att säga att man ska hem,
till sin egna lägenhet, till sin egna stad. det spelar egentligen ingen roll att varberg är som alingsås.
för på något sätt är det ändå inte samma sak.. och jag vet itne varför jag sitter och skriver, men det känns
jävligt bra att jag snart åker hem.