jag trodde det skulle bli annorlunda.
jag trodde det skulle bli fler solnedgångar i sommar. jag trodde denna sommaren skulle bli annorlunda, något stort. jag trodde vi skulle göra allt vi någonsin velat göra.
istället gjorde vi mindre än vi någonsin gjort förut. den blev precis som alla andra. inte något stort. och vi gjorde inget av det vi alltid velat göra.
sommaren tog slut snabbare än vad jag hade räknat med. när jag går och lägger mig tror jag fortfarande att det är lov. jag ställer ingen klocka. jag vaknar med stress när jag inser att sommaren är long gone by, nu är det skola. sista året. sista chansen. och jag kommer inte klara det. dom har sagt det, bevisat det.
sommaren jag trodde skulle bli något stort. som jag trodde skulle innehålla, skratt, lycka, alkohol, vänner, kärlek, mygg, musik och allt det där innehöll tårar och alkohol. skratt och vänner. precis som alla andra dagar. och nu, nu väntar jag på hösten. min kropp har stängt av och nu väntar jag på en höst utan folk jag hade räknat med.
men jag har kvar alla jag vill ha kvar, alla jag älskar. på riktigt.
summasumaris, jag är lycklig över min sista sommar, jag har minnen jag kommer bära med mig resten av livet. jag har skrattat, gråtit, dansat, kört bil, älskat, hatat och nästan varit kär. jag behöver inget mer, inte när ni går med mig. inte när ni delar allt det där med mig.
och det största jag varit med om i sommar är att jag kommit närmare alicia. så nära som vi aldrig varit. det är lycka.
puss.
Kommentarer
Trackback