whatever.


nu behöver ni inte läsa om ni inte vill. jag skulle bara säga att tankarna som jag nämnde förut, dom som var bortblåsta? dom är tillbaka. och jag blir galen. jag vet inte vart jag ska ta vägen. jag oroar mig för morgondagen, jag oroar mig för gårdagen. jag oroar mig för nuet.
jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. jag orkar inte sitta hos någon och försöka öppna mig. jag vet att det inte funkar. jag vet att jag inte klarar det. been there, done that. jag tycker inte om det och det får mig att må sämre.
men just nu undrar jag vad jag ska göra. det känns som att det börjar gå för långt, att jag börjar sjunka för lågt. jag tror inte att den här hösten blir speciellt bra om jag inte gör något åt det. men vad? vad i helvete ska jag göra?
jag önskar bara att jag kunde stänga av totalt. stänga av alla känslor och sluta tänka. vad är det bra för? känslor gör ont och tankarna förvirrar en. obehövligt. skitkasst rent utav.
jag är så nära ett breakdown nu så jag vet faktiskt inte vart jag ska ta vägen. jag tror jag måste ringa jonna och gråta lite. och be henne blåsa bort mina tankar. det är nog precis vad jag ska göra.
och sen ska jag resa mig, och försöka gå. försöka att skita i allt vad känslor heter. och inte tänka på mer än vad jag behöver.
jag ska fan överleva.

men först ska jag fortsätta gråta och få ett total breakdown.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback