m a r t i n a

och jag vill vara bra..


jag har förlorat vissa den senaste tiden, folk jag trodde jag kunde lite på. folk jag litade på. och som vanligt var inte fallet så. och jag går vidare med högt huvud, faktiskt. är ganska förvånad över det själv. att jag kunde hantera det såpass bra. det är jag glad över. jag har alltid trott att jag skulle ligga långt ner på botten när det hände. men nej, jag går fortfarande med huvudet högt och det är nästan borta ur mina tankar. men detta har fört mina tankar på vänner jag har kvar, som är nära, som alltid varit där, men som jag har trasslat bort. som jag har förstört. men som ändå stannat kvar. jag vet hur dålig jag har varit, men jag har insett nu hur mycket bättre människor det finns. och ja, faktiskt hur mycket mer jag är värd. och det tar sådan kraft av mig att bara säga det.
men jag är glad att jag har insett detta. och jag ska verkligen försöka lösa det. trassla upp allt så det blir så nära som igår det bara kan bli. jag vill ha Er nära, jag vill hjälpa och bli hjälpt av Er. så är det, och så kommer det alltid att vara.


så vad händer? så lite som möjligt. jag tänkte slänga mig i soffan om en stund och blunda. är så matt i kroppen så jag vet inte vad. kanske är det för att mina tankar har farit runt som jag vet inte vad hela dagen. fram och tillbaka och mitt humör har gått upp och ner. och just nu fick jag en klump i halsen, av ångest, allvar och saknad. det är inte lätt, men jag ska lösa det här. hur jag än tar mig ut ur det. I will survive. det vet jag.


och jag står hjälplös och tittar på.
hoppas du vet vem.
you made your choice, I can't make mine.