m a r t i n a

det är sjukt hur mycket känslor en människa kan känna. hur det tar upp hela ens kropp. det känns som att man ska sprängas. man vet inte vart man ska ta vägen. det bubblar av lycka ibland, korta stunder för visso, men det bubblar i mellan åt. och sen, sen kan det gå till kokande ilska för att sedan bli till ångest som river. river så hårt att hjärtat nästan går sönder. det är sjukt att en liten jävla människa kan känna allt det där, och nästan samtidigt också.
det är sjukt hur det tar över kroppen och gör en till en slav. som bara får acceptera.
energin går åt till att försöka hålla känslorna i schakt.
men jag lyckas inte..

Godmorgon.
det är skönt att jag inte behöver göra provet i natuskunskap. jag behöver aldrig mer läsa det. nu har jag klarat kursen. och det känns så jävla otroligt skönt. svenska inlämningen blev avklarad igår/inatt. och nu har jag bara två prov i engelska respektive svenska att klara av, och en inlämning i svenska. ganska stort arbete om svenska litteratur historien. som tur är behöver jag inte skriva om alla epoker, bara en.

ikväll blir det fanimig plugg. inför prov och börja på svenska inlämningen.

I don't want to do this anymore
I want to run away, hide away..