jag är för trött för att må dåligt.



i alla fall just nu, jag vet hur det blir när jag lägger mig i sängen. då kommer allt över mig. men då får det vara så, ett steg i taget, en dag i taget. det ska gå. jag ska klara det. jag hatar det här. skit.


och mina vänner är ju jävligt grymma... fan.
(fel människor får inte ta åt sig!!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback