abstrakt.



jag orkar inte plugga. och det är inte för att jag mår dåligt, för det gör jag inte. jag mår bra. det känns som att jag skulle kunna springa till månen och tillbaka. som att jag skulle kunna göra vad som helst. men inte plugga. jag orkar inte det. jag vill inte det. jag vill leva.
jag vet inte varför jag mår såhär jävla bra. men jag gillar det. det passar mig. jag vill att jag ska kunna känna såhär varje dag. kunna slå upp ögonen och må såhär varenda dag. det hade varit underbart. men jag ska leva med det så länge det varar. jag ska ta tillvara på sekunderna som blivit minuter och nu timmar. jag tar in varenda sekund. jag andas, jag lever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback