m a r t i n a

borde jag inte bli glad, lycklig och varm innombord när jag skriver Student 2010? borde jag inte skina upp och känna att jag har hela livet framför mig? att jag kan göra precis, exakt det jag vill?

det enda jag känner är en stor klump i magen. en stor äcklig jobbig klump. hur ska jag försörja mig? jag har sparpengar, men de vill jag ha till lägenhet, bil etc.. jag sitter och skriver mitt cv nu, kollar lite utbildningar men mest av allt kollar jag jobb. vilket jobb som helst, jag tar vad som helst, jag gör vad som helst. helst inte minimumlön, helst inte ett ensamt jobb. och helst inom 5 mil. jag har inga stora krav.
varför är jag inte 20 år äldre? då hade jag redan varit rik.

jag vill bara ha ett jobb, veta att jag har fast jobb så jag kan tjäna pengar, flytta hemifrån och klara mig själv. stå på egna jävla ben. inte vara beroende av någon. hur underbart hade inte det varit? nu ser jag framåt och ser bara grått. jag kommer hitta ett sommarjobb, det löser sig alltid. men sen då? jag vill inte plugga till hösten, kanske nästa år. jag vill flytta hemifrån nu, jag vill klara mig själv.

jag hade inte sagt nej till att jobba utomlands. engelskan och jag är bästa vänner. så där är det inga problem. problemet är att hitta ett jobb. vad jag än gör så är det där problemet börjar. Att hitta ett jobb.



Nej, nu orkar jag inte skriva mer.. ska be mamma läsa mitt cv, sen får det faktiskt vara klart. så då blir det att hoppa i vanliga kläder, fixa till mig lite och dela ut de lite överallt. låter det bra? ja!