m a r t i n a

så jävla många känslor. tydligen är det så det ska vara när man är född det datumet jag är född, i det stjärntecknet jag är född. va fan vet jag. jag är i alla fall besviken, bortglömd, arg, ledsen, sårad... fan. jag fattar inte. alltid samma jävla sak. jag orkar inte ens ta tag i det på riktigt, bara tönta mig lite och sätta ner foten. eller nej, ena tån lite lätt. jag orkar inte bråka, men jag vill inte ha det såhär. men likförbannat vet alla att jag alltid kommer tillbaka, man kan göra som man vill tydligen. fuck no.



och jag har precis insett att alla åker iväg. i början av sommaren åkte linnea iväg till USA och kommer inte förens i september, min pojkvän åkte också i början av sommaren, men han kommer snart tillbaka och som jag längtar... :) min familj åker iväg på fredag och är borta i två veckor. nästa måndag åker andreas iväg och gör lumpen. jag blir ledsen när jag tänker på det. hampus åker iväg till falkenberg imorgon och stannar en vecka.. INGEN är kvar. inte en jävel känns det som. jag ska sitta här och rutta. inte för någon verkar bry sig, men ändå.

fast å andra sidan kommer faktiskt bästaste johanna hem till alingsås från oslo nu igen! :) men ändå, still a lot of goodbyes. och jag tycker inte om det. och jag tycker heller inte om att må som jag gör nu. blääh.


nu blir det sova, usch.
OCH DU KAN VÄL FÖR FAN GE DIG NU ELLER?!!??! jag vill behandla dig på samma sätt, men du vet så jävla väl att jag inte kan. men nu jobbar jag för att behandla dig likdant. fuck you now.