m a r t i n a

jag vet att det är år och dar sedan jag skrev, men har annat för mig. eller egentligen har jag väl inte det. men tiden flyger iväg och nu sitter jag här. med lite mer än en månad kvar till studenten. vilket är sjukt. jag blir rädd. jag har ingen framtid, jag har inget att stå på. jag kommer stå utan någonting, ensam.
okej, jag överdriver. jag kommer inte stå ensam. jag har min otroligt fina pojkvän och jag har mina fina vänner. ni vet vilka ni är och ni vet också hur lycklig jag kommer vara när jag åter igen flyttar till alingsås.

men just idag är jag liten, svag och ensam. det kryper på. jag saknar andré. jag saknar värme. jag vet inte vad jag saknar, jag mår inte bra. jag vill vara hel, inga bekymmer, inget att tänka på. när all tyngd jag har på axlarna är borta kommer jag för första gången på länge kunna andas, men jag måste orka att lyfta bort den. jag tänker ta tag i det senast nästa vecka, då är jag långledig.


jag vet inte vad jag mer ska säga.. det är mer än en månad sen jag skrev. jag har festat, pluggat, älskat, hatat.. jag är lycklig, jag har andré. i sju månader har jag varit tillsammans med världens finaste :) det värmer i mitt hjärta när jag tänker på honom, men det hugger också till. för jag spenderar så många dagar utan honom och så få med honom. och nej, jag vet inte.. jag tar inte vara på tiden tillräckligt. skäms, haha.. men jag vill träffa alla andra, som egentligen har annat för sig. och så kommer jag. så i fortsättningen ska jag nog spendera tusen mer minuter med mitt hjärta. trots att jag sagt att jag aldrig kommer vara med min pojkvän mer än mina vänner. men äh. inget ska ska dra upp nu. men jag hatar det.  som vanligt...



nej, en uppdatering som blev alldeless för seriös så jag slutar nu.
men jag lovar att jag ska ta upp det här med att blogga igen! mobilblogg vore ju något! :)